Onsdag 26/12-07
363 dagar kvar till julafton !
Nu är julen över, äntligen. Vet inte varför jag tycker det men jag bara gör det. Slippa julmat och allt lockande godis. Seriöst, jag kan sätta pengar på att jag har gått upp minst 3 kilo sen första december. Men jag och mamma ska börja banta efter nyår har vi bestämt. Då blir det stenhård träning varje dag, för nu börjar Emma få abstinens.
Den senaste tiden så har jag funderat över varför jag egentligen bloggar. Jag skapade min blogg i augusti i tron om att jag skulle skriva hela tiden. Jo tji fick jag. I mitten av november så upptäckte jag helt plötsligt att Carro hade skaffat blogg och jag blev elt plötsligt jättesugen på att börja skriva jag med. Och nu har jag skrivit, ofta. Eller ja, inte den senaste veckan men då har jag knappt varit hemma hos min mor.
Så, varför bloggar jag?
Jag vet inte. Men det är inte för att jag vill att andra ska läsa om min vardag, men om de nu vill det så är de välkomna. Jag tror att jag skriver därför att det är ett sätt för mig att låta alla känslor inom mig flöda ut i tangentbordet och in i datorn. Ibland så skriver jag inte allt jag tycker eller tänker, men ibland så gör jag det inte. Beror helt på situationen.
Men även om jag inte skriver vad jag tycker så känner jag hur jag blir lugnare. Jag antar att jag skulle känna samma sak om jag skrev dagbok, men en dagbok känns lite väl seriöst för mig. Det känns som att man lägger hela sitt liv i en bok som vem som helst kan öppna och läsa, för saker som är gömda blir alltid hittade tillslut.
När man skriver blogg på internet så tycker jag att man har mer kontroll på vad man skriver, man kanske aktar sig för att skriva vad som helt och saker som man kan ångra, för ibland vill man inte skriva allt man tänker. Jag tror också att det är så att man skriver saker på olika sätt beroende på hur man vill att folk ska uppfatta dem eller inte, därför tycker jag inte att man ska bli upprörd över allt som står på en människas blogg, många känslor är tillfälliga och kanske helt fel men man kanske behöver skriva dem ändå.
För att sammanfatta det hela:
Jag bloggar inte för andras skull, jag bloggar för min därför att jag behöver, därför att jag mår bra av det och därför att så mycket som blir osagt kan man säga här, men vrida på saker och ting så att endast en själv förstår.
Emma, over and out
Ok :)
